En hund får en självklar plats i familjen, eller lämnas åt sitt eget öde som gatuhund. En räv som rör sig genom bostadsområdet väcker glädje hos någon och oro hos en annan. En duva blir matad på ett torg och bortjagad på nästa.
Vi människor delar världen med andra djur, men våra relationer till dem ser mycket olika ut. Vissa kommer oss nära, får namn och blir individer vars behov och personligheter vi lär känna. Andra möter vi främst som representanter för en art, som resurser eller som något vi mest vill hålla på avstånd.
Olika djur står olika människor olika nära. Och det får betydelse för hur vi behandlar dem, vilka liv vi värnar och vilka som får utrymme i våra samhällen.
Vad formar vår blick?
Vår syn på djur formas av erfarenheter, kunskap och känslor, men också av traditioner, försörjning och de berättelser vi omges av. Redan tidigt lär vi oss vilka djur som anses gulliga, farliga, nyttiga eller besvärliga. Sådana föreställningar kan leva kvar även när vi vet ganska lite om djuren själva.
Samma art kan vara uppskattad på en plats och oönskad på en annan. Ett möte kan väcka förundran hos den som ser ett vilt djur för första gången, men frustration hos den som återkommande får sin odling förstörd. Våra olika erfarenheter påverkar vad vi ser, vem vi ser – och vilka lösningar vi kan föreställa oss.
Samtidigt formar relationerna också oss. Att lära känna ett djur kan förändra våra vanor, väcka omsorg och göra oss uppmärksamma på behov som skiljer sig från våra egna. När vi förstår mer om hur andra arter lever kan också en välbekant plats framträda på ett nytt sätt: som någon annans hem, födosöksområde eller väg genom landskapet.
När omsorg och motsägelser möts
Våra relationer till djur rymmer både närhet och avstånd, omsorg och utnyttjande. Vi kan känna starkt för en enskild individ och samtidigt acceptera att andra djur av samma art far illa. Vi kan vilja skydda vilda djur, men ha svårt att välkomna dem när deras behov krockar med våra.
Ibland präglas relationerna av rädsla, likgiltighet eller våld. Då är det djuren som får bära de mest direkta konsekvenserna. Hur vi behandlar dem påverkar också den värld vi delar.
Att ta dessa motsägelser på allvar kräver att vi vågar undersöka våra föreställningar. Vad vet vi om djuret framför oss? Varifrån kommer vår reaktion? Vilka behov behöver få plats när vi fattar beslut?
Samexistens, fredligare flerartssamhällen, innebär inte att alla möten är enkla eller att konflikter saknas. Den kräver kunskap om djurens liv och om människors olika förutsättningar, liksom en vilja att hitta vägar framåt som tar båda på allvar.
Därför finns ARTFRÄNDE
ARTFRÄNDE finns för att bidra till mer fredliga, respektfulla och ansvarsfulla relationer mellan människor och andra djur. Vi vill förena kunskap och empati med förståelse för de praktiska utmaningar som uppstår när flera arter delar livsmiljö.
I det arbetet behöver både den enskilda individens välfärd och artens bevarande få plats. Djurs behov, beteenden och egenvärde behöver vara en del av samtalet om hur våra samhällen utformas.
Här på vår nyhetssida kommer vi att dela inblickar i vårt arbete, reflektioner och perspektiv på relationerna mellan människor och andra djur. Vi vill lyfta frågor som förtjänar mer uppmärksamhet, pröva invanda föreställningar och öppna för fler sätt att förstå dem vi delar världen med.
För hur vi ser på andra djur påverkar hur vi beter oss och agerar. Och i våra handlingar formas möjligheterna att leva tillsammans.